Hur väl representerar svenska intresseorganisationer den svenska opinionen?


Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Populärvetenskaplig rapport till MUCF

Intresseorganisationer kan utgöra ett dilemma i demokratier. Å ena sidan är det en grundläggande rättighet för alla medborgare att organisera sig och försöka påverka politiken. Å andra sidan kan intressegruppers deltagande i politiken motverka den demokratiska principen om jämlikt effektivt deltagande. Syftet med projektet har varit att undersöka i vilken utsträckning intressegrupper, inklusive civilsamhällesgrupper, kan representera attityder och åsikter hos befolkningen.

I studien används olika sorters material: Med hjälp av opinionsundersökningar från SOM-institutet och Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har forskarna fastställt en ”medborgaragenda”. Med hjälp av en enkät som skickats till ett stort antal intresseorganisationer har forskarna sedan tagit reda på vilka frågor som intresseorganisationerna försöker påverka i och vilka ståndpunkter som framförs.

Undersökningen visar att svenska organisationer är politiskt aktiva på de områden som opinionen tycker är mest viktiga. Samtidigt finns det områden som opinionen inte fäster så stor vikt vid, men där det ändå pågår mycket påverkansaktivitet från organisationer. Ett sådant område är frågor om demokrati och mänskliga rättigheter, och detta är också ett område där civilsamhällesorganisationer är aktiva i särskilt hög grad. Civilsamhällesorganisationer är också i högre grad än andra organisationer aktiva i frågor om migration och integration.

När det gäller vilka åsikter i specifika sakfrågor som företräds av intresseorganisationerna så finns det något av en slagsida åt höger i organisationernas aktivitet i jämförelse med opinionen – detta gäller främst frågorna om privatisering och vinster i välfärden. Det finns inte någon tydlig ”grön” tendens. Däremot finns en stark invandringsvänlig tendens i organisationernas politiska aktivitet i förhållande till opinionen. Både när det gäller flyktinginvandring och arbetskraftsinvandring är organisationerna mer positiva än opinionen.

Detta resultat ställer frågan om representativitet som ett normativt ideal på sin spets. I synnerhet civilsamhällesorganisationer är i hög utsträckning engagerade i frågor om mänskliga rättigheter, migration och integration. Gemensamt för dessa frågeområden är att de ofta handlar om grupper som är i minoritet i samhället, och därför kan förväntas ha svårare att göra sin röst hörd i den representativa demokratin. Kanske gör civilsamhällesgrupperna därför exakt det de ska göra i demokratin – nämligen försvara mänskliga rättigheter (ofta minoriteters rättigheter) i majoritetssamhället.

(Denna text är till stora delar tagen från själva rapporten.)

Författare:
Boräng, Frida & Naurin, Daniel
Utgivningsår:
2015