Invandrade kvinnor i lönearbete och fack: En studie om kvinnor från fyra länder inom Kommunal och Fabriksarbetarförbundets avtalsområde


Stockholm: Arbetslivscentrum

Denna rapport undersöker invandrade kvinnors upplevelser av arbetsliv och fackliga organisationer i Sverige på 1980-talet. Fyra arbetsplatser inom dåvarande Fabriksarbetarförbundet, och två sjukhus inom Kommunalarbetarförbundet ingår i studien. Studien baseras på intervjuer med 111 invandrade kvinnor från fyra länder (Finland, dåvarande Jugoslavien, Grekland och Chile), samt med fackliga representanter på arbetsplatserna. Studien är ett tidigt exempel på att kön, klass och erfarenhet av att migrera studeras tillsammans i ett svenskt sammanhang.

I bokens kapitel diskuteras erfarenheter före invandringen till Sverige, emigrationsprocessen och erfarenheter av arbetslivet i Sverige. I ett kapitel analyseras kvinnornas möte med facket. Undersökningen visar en stor bredd av tidigare erfarenheter av och kunskap om facklig verksamhet. Den tidigare kunskapen verkar till en stor del forma kvinnornas olika nivåer av engagemang i fackföreningarna. Det fackliga medlemskapet är lika vanligt bland invandrade kvinnor som andra grupper i samhället. Men med några få undantag har fackföreningarna inte lyckats inkludera kvinnorna,  utan till och med verkat utestängande. Till exempel uppfattar många av kvinnorna rekryteringen till facket som automatisk, ett krav för anställning. Författaren menar att fackföreningarna inte ger förutsättningar för att kvinnorna ska engagera sig fackligt. Det saknas information, men även kunskap och förtroendebyggande från fackföreningarnas sida.

I rapporten identifieras även hinder för fackligt deltagande som särskilt utestänger invandrade kvinnor. Otillräckliga språkkunskaper och brist på fackliga aktiviteter på deras modersmål utgör ett sådant. Andra hinder är att möten äger rum på kvällar och helger, vilket är svårt att kombinera med huvudansvaret för det obetalda omsorgs- och hushållsarbetet. Brist på information och brist på intresse utgör andra vanliga hinder. Några av de som har engagerat sig fackligt upplever även att det är svårt att komma till tals och få gehör för sina åsikter på fackliga möten.

Författare:
Knocke, Wuokko
Utgivningsår:
1986

Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport