Folk i rörelse: medborgerligt engagemang 1992-2014


Stockholm: Ersta Sköndal högskola

Rapporten återger resultaten från Ersta Sköndal högskolas återkommande så kallade befolkningsstudie om svenskarnas ideella engagemang i föreningslivet och deras informella insatser. Sammantaget har fem sådana studier genomförts sedan 1992. Data samlas in med hjälp av telefonintervjuer där ett obundet slumpmässigt urval av hela befolkningen får svara på strukturerade frågor kring sina insatser.

Cirka hälften av befolkningen har gjort ideella insatser under det senaste året och det ideella arbetet i Sverige präglas av stabilitet. Rapporten redogör för vilka typer av insatser människor ägnar sig åt, medlemskap, typer av organisationer och hur omfattande engagemanget är. Den tar även upp hur det ideella engagemanget förhåller sig i relation till bestämningsfaktorer som ålder, kön och utbildningsbakgrund. Men även saker som politiskt deltagande, tidigare föreningserfarenheter och motiv till frivilligarbetet analyseras. För första gången undersöktes även specifikt nätaktivism.

 

Vidare gjorde en relativt sett stor andel av befolkningen gjorde informella insatser. De här

slagen av insatser tycks ha blivit än fler i början på 2000 talet, men sedan har de minskat något sedan 2005. Här analyseras också omfattningen, typen av insatser, vilka som tar emot hjälpen och olika bakgrundsfaktorer. Nätaktivism bedrevs av 14 procent av befolkningen och oftast av människor som också engagerade sig på mer traditionella sätt.

 

Gruppen som är engagerad både i informellt och ideellt hjälparbete består ungefär av en fjärdedel av den totala vuxna befolkningen i Sverige. Dessa människor har stora likheter vad gäller typ av insatser i sitt engagemang med de grupper som är engagerade antingen i informella eller ideella insatser genom att ofta vara väletablerade i den meningen att de förvärvsarbetar, lever i en familj och är relativt välutbildade. Mönstret beskrivs som ”kumulativt medborgarskap”. De som gör stora insatser, och som ger uttryck för det kumulativa medborgarskapet, har alltså ofta tillgång till sociala arenor.

I rapporten konstateras att det fortsatt starka engagemang inte bara har starka rötter i en svensk och nordisk folkrörelsetradition, utan att denna tradition också fortsätter att påverka viktiga delar av utformningen, inriktningen och innehållet i det som görs. De förändringar är sker verkar sällan så dramatiska som de ibland framställs i forskningen.

(Denna text är till stora delar tagen från själva rapporten.)

Författare:
von Essen, Johan, Jegermalm, Magnus & Svedberg, Lars
Utgivningsår:
2015